Stillhet, tystnad, lugn

De flesta dagarna om året präglas av att vi behöver ta beslut. Vi behöver vara rationella och kloka i våra beslut och vi behöver ta in konsekvenserna av våra beslut. Det är med andra ord mycket av vår energi som går åt för att hantera vår vardag. Och mitt i allt detta läser vi om, och hör talas om, hur viktigt det är att lyssna inåt, att vår inre sanningen och följa vår inre röst och väg.

Det är då jag får kommentarer som ”jag vet inte vad jag vill?” eller ”jag har ingen aning om vilket beslut som är rätt…” Det blir en stor stress att vara insiktsfull och hitta den där jädra rösten, mitt i allt annat.

Enligt Mihaly Csikszentmihalyi, professor i psykologi, kan hjärnan processa 110 bits per sekund. För att ge ett någorlunda mått på vad det innebär, så använder vi 60 bits när vi aktivt lyssnar och tar in information när någon talar. Hur många bits vi behöver använda för att aktivt lyssna inåt har jag aldrig sett någon siffra på, men jag skulle gissa att det kräver en hel del.

När vi lyssnar inåt är det ju inte bara till en röst. Vi letar efter känslan och kanske efter andra fysiska och psykiska förnimmelser. Vi använder oss helt enkelt av fler sinnen än hörsel.

När vi väl har hittat just vårt sätt att lyssna, har vi också listat ut vad vi behöver för att den ska göra sig hörd. Övning ger träning med andra ord. Ju mer vi lär oss lyssna desto lättare är det. Ju lättare det är, desto mer vill vi vara i den energin som tillåter kontakten.

Så hur kan vi underlätta för oss att hitta den kontakten. Eller om du redan har den, hur kan du påminna dig till att lyssna inåt?

Yoga och meditation är populära medel att ta till. Meditation är ett brett koncept men handlar ju om att stilla våra intryck (både inre och yttre) för att kunna få kontakt inåt. Våra bits drar mer och mer åt samma håll, skulle man kunna säga. Fokus, med andra ord.

När vi hamnar i ett meditativt tillstånd så märks det inte minst på vår andning. Jag använder gärna ordet ”andningssfär”. När vi tar oss till vår andningssfär känns det som om vi hamnar i en trygg och behaglig bubbla (för att försöka beskriva det). I sfären (eller bubblan) är andningen låg och djup, tankarna är lugna och stilla. Kroppen får stor möjlighet till återhämtning och vårt inre (vår själ, essens, självet – välj det ord som passar dig bäst ) får komma till tals. Vissa tar sig dit genom fysisk aktivitet men det finns såklart många andra sätt som helst. Gemensamt är en inre stillhet.

I stillhet blir vår egna vilja tydligare och varför vi vill det vi vill. En medvetenhet, helt enkelt, om oss själva, förmedlad av våra inre sanning. I stillhet hör jag mina svar.

Ulrika